En isande vind över vidder av frost
Ett varsel om en annalkande tid
En vind som viskar om en framtid
där den fjättrade sliter sig loss
Om ett uråldrigt uppdämt raseri
Visioner tar så form i våra sinnen
Skuggor rör sig under månens iskalla ljus
Ett förebud om rättvisa
en förnimmelse av död
Ett uråldrigt väsen vaknar
till nordanvindens sus
En uråldrig mordisk urkraft
Av den isande natten åter väckt till liv
Ett urtidsväsen som höjer sina käftar
En fjättrad best skall slita sig fri
Dess lockrop skall oss alltid förtrolla
Vi som beträder nordstjärnans karga stig
skälvandes av blodtörst
En varulvsflock ger sig ånyo ut i krig
Ett uråldrigt fjättrat vilddjur
Av det iskalla mörkret åter väckt till liv
Höj nu åter dina blodiga käftar
Förtrolla oss med din blodisande symfoni
Att se glittrande hjärteblod
Förfalla svart i månens iskalla sken
Väcker en längtan i våra köldslagna själar
Som fyller märg och ben
Ett uråldrigt nordiskt vilddjur
Av den rasande stormen åter väckt till liv
Höj så åter dina bloddrypande käftar
Förhäxa oss med din blodisande symfoni
